Bomullsproduktionens inverkan på Aralsjön

Produktionen av bomull är en stor miljöbov. Konsumtionen är extremt stor, och det är en av de växter som är mest påfrestande för miljön vid odling. Katastrofen vid Aralsjön är bara ett av exemplena på vad den kan göra.

Aralsjön var en gång i tiden världens fjärde största sjö men tyvärr ser det inte ut så idag. Hela 75% av sjön är borta och mer ser ut att försvinna.

Bomullsproduktionen har funnits i Uzbekistan och Kazakstan sedan långt tillbaka, men det var först när Sovjetunionen tog över länderna som produktionen gjorde någon påverkan på miljön i området. Planen var att Sovjet skulle överträffa USAs produktion av bomull, vilket gjorde att man ökade sin egen produktion avsevärt.

Aralsjön fylldes på med vatten från två bergstoppar, men när bomullsproduktionen blev betydligt större ströp man dom två floderna Amu-Darja och Syr-Darja för att kunna bevattna plantagen. När det inte tillfördes något vatten ledde det till att mer och mer vatten började försvinna från sjön. Redan 1927 såg man hur sjön började må dåligt. De tyckte att det var mer gynnsamt att fortsätta odla bomull storskaligt. Konsekvenserna blev väldigt tydliga från deras beslut på 20-talet.

Eftersom det regnar väldigt lite i området vid Aralsjön har man fått konstbevattna plantagen kraftigt. Även stora mängder besprutningsmedel  har förekommit eftersom bomullsplantan är väldigt känslig för insekter. Bekämpningsmedlen DDT och Lindan används fortfarande i Uzbekistan och Kazakstan, även fast de har blivit förbjudna i resten av världen på grund av hur giftiga de är. Besluten om att konstbevattna samt att använda dessa specifika bekämpningsmedlen har fått stora konsekvenser på området kring Aralsjön.

Nutid

Bomullsproduktionen är fortfarande lika stor idag som den var under Sovjets tid. Detta har gjort att ekosystemet i området har ändrats rejält. Där det förut var våtmarker, är idag öknar med giftiga partiklar från bekämpningsmedlen som används vid odlingen av bomull. Detta har gjort att många djurarter har dött ut, eller blivit klassificerade som utrotningshotade. Miljökatastrofer blir vanligare och vanligare i området, och människor får leva med giftiga sandstormar som Sandstormar blir allt vanligare i området, och bekämpningsmedlerna i bomullsproduktionen har gjort att många människor blivit sjuka, eftersom det omedvetet sprids i grundvatten och över odlingar av mat. Det blir överlag allt svårare och svårare att odla i området runt Aralsjön, eftersom klimatet har blivit allt mer instabilt. Förr i tiden fanns sjön, som stabiliserade klimatet, men när den nu är i princip försvunnen blir somrarna hetare, och vintrarna kallare.

Framtiden

Bomullsproduktionen kommer antagligen förr eller senare dränera Aralsjön helt och hållet på vatten. Detta skulle göra att klimatet i området blir ännu extremare, vilket skulle leda till att det skulle bli allt svårare att odla bomull. Det skulle inte bara vara bomullsproduktionen som tog ytterligare stryk, utan allt fler organismer skulle försvinna från området runt Aralsjön, då de inte är vana vid det nya klimatet.

Vad kan vi göra?

Vi som konsumenter har en stor inverkan på miljökatastrofer som dessa. Det är våran efterfrågan på kläder som leder till att det är nödvändigt att ha produktioner som är så stora att de förstör och förändrar ekosystem. Därför är det delvis vår skyldighet som konsumenter att förändra vårt beteende. Om vi slutar handla varor från företag som stödjer skadlig bomullsproduktion istället för en mer miljövänlig kommer det att få en effekt på företaget i fråga. Det skulle med största sannolikhet göra att de istället började använda mer miljövänliga råvaror i sina produkter.

Det är även nödvändigt att information om vad som händer på grund av klädindustrin sprids, så att fler människor får kunskap, och då kan göra skillnad. En av anledningarna till att ingen riktigt bryr sig om katastrofer som den vid Aralsjön är ovetskap. Det krävs att folk faktiskt får en inblick i situationen av till exempel nyhetsbolag för att de faktiskt ska kunna göra skillnad, och ändra sina konsumtionsbeteenden.

Vi tycker även att de större kedjorna som säljer kläder borde satsa mer på material gjorda som ett alternativ till bomullen. Just nu görs det väldigt mycket forskning på material gjorda av lyocell, vilket kommer från träd. Om detta skulle få genombrott, kommer det kunna ersätta en stor del av den nuvarande bomullsproduktionen.

Även om vi i Sverige kanske inte påverkas direkt av miljökatastroferna som bomullsproduktionen skapar, så kommer det ändå få konsekvenser för oss. Eftersom bomull påverkar miljön så pass mycket, blir det allt svårare att odla den på grund av hur känslig växten är. Detta skulle leda till att priserna på varor som innehåller bomull höjs. Även om det inte kanske inte verkar som att det kommer få särskilt stora konsekvenser för oss i Sverige, så tycker vi att alla konsumenter borde försöka att handla smart. Ge stöd till de företag som arbetar för en hållbar utveckling, och försök att vara medveten om vad som händer i världen.

Avslutning

Om inte bomullsproduktionen ersätts av något som är mer hållbart, eller reformeras kommer allt fler delar av världen drabbas som Uzbekistan och Kazakstan har gjort. Det är vårt jobb att tillsammans som konsumenter, företag samt producenter att förhindra att fler miljökatastrofer händer. Vi borde därför göra den del vi kan, och försöka påverka företagen att göra samma sak.

Skriven av Benjamin Kratz, Fatima Eliassi & Leia Haglund, 17 år, Jenny Nyströmskolan i Kalmar

Foto Kimberly Vardeman, flickr, (CC BY 2.0)

Källor:

 

 

 

Kategorier:Text

Tagged as: , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Välkommen hit!

Det här är Håll Sverige Rents webbtidning där unga reportrar gör reportage om hållbarhet.

Reportagen och dess innehåll kommer från eleverna själva. Håll Sverige Rent står inte bakom den fakta eller de åsikter som förmedlas.

Instagram

"Varför slänger vi skräp i naturen? Bara för att vi är lata. Många slänger skräpet direkt på marken även fast det finns en soptunna bara några meter framför. 
Skräpet som du slänger i naturen påverkar på olika sätt. Det kan finnas farliga ämnen i skräpet som släpps ut i naturen. Djuren kan fasta i det eller råka få det i sig. Det kostar även pengar för kommunen eftersom att de måste städa upp efter oss. Sen ser det ju inte heller speciellt trevligt ut. Du kanske även kastar skräp i vattnet. Då påverkar det fiskarna och allt liv i vattnet. Det är faktiskt så att 5–13 miljoner ton skräp hamnar i havet varje år och eftersom att det inte finns någon som har som ansvar att städa havet, håller det på att förvandlas till en soptipp. Hur kommer världen att se ut om vi fortsätter så här?"
/Av Johanna Törnberg, 17 år, Nyköping Strand utbildningscenter #nyköping #skräp #ungareportrar #Agenda2030 #SDG14 Kolla vilken bra anledning att tävla i #ungareportrar :) Så här enkelt kan det vara: 1. Undersök en hållbarhetsfråga. 2. Fotografera något som symboliserar frågan. 3. Skriv en förklarande bildtext. 4. Dubbelkolla tävlingsreglerna och skicka in reportagen till oss senast den 1 mars 2018 för att vara med och tävla. Läs mer här: www.hsr.se/ungareportrar/foto #fototävning #hållbart #engagemang Tack @nikonsweden Min tid i Bonn har varit slut i över ett dygn men har fortfarande inte kunnat smälta det jag upplevt. Att få vara på en konferens som om 500år kommer ses som den konferensen (med de andra COP) som räddade jorden från all skräck klimatförändringar för med sig. Med initiativen från alla världens hörn som jag bevittnat så är det svårt att inte vara annat än optimistisk. Att få vara del av alla kulturer på konferensen som en ung reporter har varit fantastiskt roligt och lärorikt. Tack till YRE (unga reportrar), FEE, Fiji och såklart Bonn för allt🤘🏻
#climateaction #cop23 #yre Idag har vi bevittnat Marockos prinsessa Lalla Hasnaa skriva på ett avtal om hållbar utbildning med UNFCCC. Prinsessan är president för Mohamed VI foundation for Enviromental Protection. 
Intervju med @hh.stanton ligger uppe på YRE hemsidan bland artiklar från de andra unga reportrarna på bild nr. 3. En summeringsfilm är även i verket. Idag var vår sista dag på COP23 och imorgon innebär hemresa, en fördjupad skriftlig sammanfattning av veckan kommer här imorgon så håll ögonen öppna! - Max #cop23 #climateaction #yre Dag två har varit extremt intressant, en internationell konferens innebär en massa olika perspektiv. Öar som Fiji och andra i stilla havet är under det seriösa hotet att sänka under havsytan. Att höra dess invånare tala om sin situation är väldigt gripande. Jag vill tacka @hh.stanton och @thegoals.org_official för en grym intervju som förhoppningsvis ligger uppe imorgon! Annars så ligger en artikel om lokalt och regionalt samarbete uppe på hemsidan https://yreint.exposure.co
#ungareportrar #cop23 #climateaction Första dagen på COP23 var delvis kaotisk men väldigt givande. Personligen har jag suttit på ett möte om hur lokala och regionala samarbeten kan hjälpa miljön och har även fotat ett hög nivå event. På kvällen utförs hårt arbete och artiklar skrivs flitigt.
Foto taget på panelen under hög nivå eventet. -Max Lönn
#cop23 #youngreportersfortheenvironment #climateaction

Följ oss på Twitter

%d bloggare gillar detta: