Bomullsproduktionens inverkan på Aralsjön

Produktionen av bomull är en stor miljöbov. Konsumtionen är extremt stor, och det är en av de växter som är mest påfrestande för miljön vid odling. Katastrofen vid Aralsjön är bara ett av exemplena på vad den kan göra.

Aralsjön var en gång i tiden världens fjärde största sjö men tyvärr ser det inte ut så idag. Hela 75% av sjön är borta och mer ser ut att försvinna.

Bomullsproduktionen har funnits i Uzbekistan och Kazakstan sedan långt tillbaka, men det var först när Sovjetunionen tog över länderna som produktionen gjorde någon påverkan på miljön i området. Planen var att Sovjet skulle överträffa USAs produktion av bomull, vilket gjorde att man ökade sin egen produktion avsevärt.

Aralsjön fylldes på med vatten från två bergstoppar, men när bomullsproduktionen blev betydligt större ströp man dom två floderna Amu-Darja och Syr-Darja för att kunna bevattna plantagen. När det inte tillfördes något vatten ledde det till att mer och mer vatten började försvinna från sjön. Redan 1927 såg man hur sjön började må dåligt. De tyckte att det var mer gynnsamt att fortsätta odla bomull storskaligt. Konsekvenserna blev väldigt tydliga från deras beslut på 20-talet.

Eftersom det regnar väldigt lite i området vid Aralsjön har man fått konstbevattna plantagen kraftigt. Även stora mängder besprutningsmedel  har förekommit eftersom bomullsplantan är väldigt känslig för insekter. Bekämpningsmedlen DDT och Lindan används fortfarande i Uzbekistan och Kazakstan, även fast de har blivit förbjudna i resten av världen på grund av hur giftiga de är. Besluten om att konstbevattna samt att använda dessa specifika bekämpningsmedlen har fått stora konsekvenser på området kring Aralsjön.

Nutid

Bomullsproduktionen är fortfarande lika stor idag som den var under Sovjets tid. Detta har gjort att ekosystemet i området har ändrats rejält. Där det förut var våtmarker, är idag öknar med giftiga partiklar från bekämpningsmedlen som används vid odlingen av bomull. Detta har gjort att många djurarter har dött ut, eller blivit klassificerade som utrotningshotade. Miljökatastrofer blir vanligare och vanligare i området, och människor får leva med giftiga sandstormar som Sandstormar blir allt vanligare i området, och bekämpningsmedlerna i bomullsproduktionen har gjort att många människor blivit sjuka, eftersom det omedvetet sprids i grundvatten och över odlingar av mat. Det blir överlag allt svårare och svårare att odla i området runt Aralsjön, eftersom klimatet har blivit allt mer instabilt. Förr i tiden fanns sjön, som stabiliserade klimatet, men när den nu är i princip försvunnen blir somrarna hetare, och vintrarna kallare.

Framtiden

Bomullsproduktionen kommer antagligen förr eller senare dränera Aralsjön helt och hållet på vatten. Detta skulle göra att klimatet i området blir ännu extremare, vilket skulle leda till att det skulle bli allt svårare att odla bomull. Det skulle inte bara vara bomullsproduktionen som tog ytterligare stryk, utan allt fler organismer skulle försvinna från området runt Aralsjön, då de inte är vana vid det nya klimatet.

Vad kan vi göra?

Vi som konsumenter har en stor inverkan på miljökatastrofer som dessa. Det är våran efterfrågan på kläder som leder till att det är nödvändigt att ha produktioner som är så stora att de förstör och förändrar ekosystem. Därför är det delvis vår skyldighet som konsumenter att förändra vårt beteende. Om vi slutar handla varor från företag som stödjer skadlig bomullsproduktion istället för en mer miljövänlig kommer det att få en effekt på företaget i fråga. Det skulle med största sannolikhet göra att de istället började använda mer miljövänliga råvaror i sina produkter.

Det är även nödvändigt att information om vad som händer på grund av klädindustrin sprids, så att fler människor får kunskap, och då kan göra skillnad. En av anledningarna till att ingen riktigt bryr sig om katastrofer som den vid Aralsjön är ovetskap. Det krävs att folk faktiskt får en inblick i situationen av till exempel nyhetsbolag för att de faktiskt ska kunna göra skillnad, och ändra sina konsumtionsbeteenden.

Vi tycker även att de större kedjorna som säljer kläder borde satsa mer på material gjorda som ett alternativ till bomullen. Just nu görs det väldigt mycket forskning på material gjorda av lyocell, vilket kommer från träd. Om detta skulle få genombrott, kommer det kunna ersätta en stor del av den nuvarande bomullsproduktionen.

Även om vi i Sverige kanske inte påverkas direkt av miljökatastroferna som bomullsproduktionen skapar, så kommer det ändå få konsekvenser för oss. Eftersom bomull påverkar miljön så pass mycket, blir det allt svårare att odla den på grund av hur känslig växten är. Detta skulle leda till att priserna på varor som innehåller bomull höjs. Även om det inte kanske inte verkar som att det kommer få särskilt stora konsekvenser för oss i Sverige, så tycker vi att alla konsumenter borde försöka att handla smart. Ge stöd till de företag som arbetar för en hållbar utveckling, och försök att vara medveten om vad som händer i världen.

Avslutning

Om inte bomullsproduktionen ersätts av något som är mer hållbart, eller reformeras kommer allt fler delar av världen drabbas som Uzbekistan och Kazakstan har gjort. Det är vårt jobb att tillsammans som konsumenter, företag samt producenter att förhindra att fler miljökatastrofer händer. Vi borde därför göra den del vi kan, och försöka påverka företagen att göra samma sak.

Skriven av Benjamin Kratz, Fatima Eliassi & Leia Haglund, 17 år, Jenny Nyströmskolan i Kalmar

Foto Kimberly Vardeman, flickr, (CC BY 2.0)

Källor:

 

 

 

Kategorier:Text

Tagged as: , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Välkommen hit!

Det här är Håll Sverige Rents webbtidning där unga reportrar gör reportage om hållbarhet.

Reportagen och dess innehåll kommer från eleverna själva. Håll Sverige Rent står inte bakom den fakta eller de åsikter som förmedlas.

Instagram

Hurra!!! Förstapris i den internationella tävlingen för Young Reporters for the Environment! Grattis Alice, Wilma, Karl, Elsa och Moa! Och heja #larskaggskolan för internationell vinst två år i rad 😊. #youngreporters #ungareportrar #kalmar #återvinn #återanvänd #hållbart @larskaggbibblan
Vi önskar er en härlig sommar med mycket second hand! Inspireras av vinnarfilmen "The second hand man"av Isabella Joines, Adam Tengwall och Rami Bouakaz på @malmolatin #ungareportrar #secondhand #hållbarkonsumtion
"Det är ett välkänt faktum att modeindustrin har en stor påverkan på klimatet. Produktionen av jeansbyxor och övriga jeansplagg är möjligtvis den största miljöboven inom klädindustrin. De flesta äger nog flera par jeans, och köper nyproducerade jeans med jämna mellanrum, ovetandes om det enorma fotavtryck de lämnar på vår planet. /../ Mål nummer 12 av de globala målen är ”Hållbar konsumtion och produktion”, och ansvaret ligger till stor del hos oss konsumenter för att vi ska nå dit. För att minska produktionens miljöpåverkan finns det mycket man kan göra, exempelvis handla second hand, laga trasiga jeans, sälja sina gamla kläder och se till att de man köper är högkvalitativa och håller länge". - Edvin Bergklint, #Sunsdvallsgymnasium #kläder #secondhand #ungareportrar #hållbarkonsumtion #sdg12
Vinnare i kategori foto 2018 är Wilma, Karl, Elsa, Alice och Moa från #Larskaggskolan i @Kalmarkommun Hurra för er!!! Juryns motivering lyder: ” Ett briljant och innovativt foto som kan stå för sig själv. Eleverna har hittat ett intressant problem och komponerat ett formstarkt fotografi som fångar betraktarens intresse från första stund. Bilden väcker både nyfikenhet och obehag. Bildtexten är välformulerad och lyfter problemet i ett större sammanhang på både individ- och samhällsnivå. Juryn är eniga om att detta är en klockren vinnare i kategori Foto 2018”. Läs bildtexten och kika på andra fina reportage på hsr.se/magazine (se länk i bion). Ping @larskagg och @larskaggbibblan :-) #ungareportrar #agenda2030 #sdg6 #hållbart
Grattis Isabella, Rami och Adam från @malmolatin Med sin film ”The second hand man” kammade de hem totalpriset i reportagetävlingen Unga Reportrar. Hurra!!! #ungareportrar #tävling #hållbart #malmö
Det går inte att blunda för miljöproblemen. Hur hårt man än försöker så kommer det inte att gå. Miljöproblemen existerar, trots att man håller för ögonen. Allt vi orsakar kommer att påverka oss i slutändan. Vi måste inse att tiden snart rinner ut, vi måste ta saken i egna händer. 300 meter från vår skola ser det ut så här. Vi kan tillsammans påverka positivt om vi alla väljer att förändra vår vardag. Man kan till exempel dra ned på sin köttkonsumtion, ta upp skräp, samåka i en bil och därav halvera utsläppen, eller helt enkelt låta bli fordon med fossila bränslen. En sprayburk som inte återvinns tar 500 år att brytas ner i naturen och gifter kan läcka ut från färgrester. Om vi ska lyckas minska städernas negativa miljöpåverkan, enligt det elfte globala målet, så måste vi samarbeta. Tillsammans kan vi påverka och vi kan HSR – Hålla Sverige Rent! Av Vera, Klara och Ellen 14 år, @sodertornsfriskola #agenda2030 #hållbart

Följ oss på Twitter

%d bloggare gillar detta: