Alicia och Elin, 14 år: Halkbekämpning spelar roll

Nu när det är vinter måste vi göra en viktig sak och det är att halkbekämpa. Utan halkbekämpningen kan det ske allvarliga olyckor i trafiken när det börjar bli kallt och is lägger sig på vägarna. Problemet är att de metoder vi använder idag inte är tillräckligt effektiva eller miljövänliga.

Folk promenerar ute i det kalla, ruggiga, gråa februarivädret medan vi sitter i en varm bekväm soffa med ett wienerbröd och chokladboll framför oss inne på ett fik i centrum. Vi väntar på Stefan Pettersson, som jobbar på den tekniska förvaltningen i Gislaveds kommun. Vi ska prata om halkbekämpning.

Det doftar nybakat och det är bara en handfull människor som sitter småpratande på caféet, men ibland med jämna mellanrum kommer det in lite mer folk som beställer någon bakelse eller bröd som de ska ta med sig hem eller äta på fiket. Vackra tavlor av landskap hänger på väggarna och man hör ett litet dån i bakgrunden ifrån ventilationen. En medelålders man med neonorange kommunjacka stiger in fiket. Han kommer fram till oss och frågar efter en Jenny och vi svarar att det inte finns någon Jenny här. Snart inser vi att det är Stefan. Vi säger till och låter honom köpa en kaffe och mazarin. Sedan börjar vi fråga om vilken halkbekämpning kommunen använder.

Man vill bli av med saltet som kan ha en miljöpåverkan

-”Vi har saltfri halkbekämpning och har haft det i ca 25 till 30 år. Det innebär att vi använder sand och flis”, säger Stefan. ”Det är en miljöpolicy att man vill bli av med saltet som man kan tycka ha en miljöpåverkan”.

Han berättar att när halkan kommer måste man antingen ha något tillförande material eller ta bort halkan helt och hållet och att det är sanden som skapar friktion medan saltet tar bort halkan.

Enligt Trafikverket påverkar saltet grundvattnets kvalité inom 20 meters avstånd. Modd och salt gör att man måste tvätta sina nerstänkta bilar oftare som gör att mer lösningsmedel sprids i naturen och saltet skadar växtligheten när det stänks på de gröna delarna, framförallt i storstäderna. Enligt Sametinget dras djur som renar till vägarna för att slicka salt vilket orsakar mer viltolyckor. Det som gör saltet effektivt är att det kan smälta snön och isen till -18 grader som gör att man kan få isfria vägar även när det är minusgrader. Det finns ett ersättningsmedel med samma egenskaper som saltet och det är kalciummagnesiumacetat (CMA). Problemet är att det kostar cirka 20 gånger mer än saltet.

Stefan berättar att saltet egentligen är överlägset när det kommer till halkbekämpning på grund av förmågan att få bort isen ifrån vägen och att sanden också har sina negativa sidor. Sanden dammar lätt av vägen när det blir torrt och när det blir mycket trafik man kan få en viss halka särskilt på våren när det inte ligger kvar någon snö och det finns risk för punktering om man kör på den vassa stenflisen som ligger på cykelvägarna. Han berättar att när halkan är borta sopar man upp och återanvänder sanden som fyllnadsmaterial till att fylla hål i marken med.

Vad kan man göra?

Slutsatsen är alltså att det finns både negativa och positiva konsekvenser av att använda saltet men för att naturen i vårt närområde ska må bra är sanden för tillfället det enda som är tillräckligt vänligt för miljön. Det finns självklart andra lösningar som exempelvis kalciummagnesiumacetat men detta medel är för dyrt att använda. Gislaveds kommun lägger 4 miljoner kronor på sanden. Som lösning för detta miljöhot kan du som privatperson eller kommun försöka använda andra bekämpningsmedel till vägarna. Som privatperson vill du säkert ha något mot halkan på din uppfart och då finns det andra val än salt. Eller kan du också visa delaktighet genom att påverka kommunen tex: skicka in ett förslag på vad du tycker ska göras åt detta problem . Som motivering skulle du kunna säga att kommunen i längden tjänar på att vara lite miljövänligare. Kanske är det bättre med att lägga lite mer pengar på ett medel som är miljövänligt än ett som är billigt men också en fara för naturen. Som exempel på miljövänliga medel finns det en salt-socker lösning som visat sig inte påverkar djur på samma sätt som saltet. Eller så finns det ZeoFriction som även det är miljövänligt. Men i nuet är den bästa lösningen att ploga noggrannare för att få vackra vintervägar att njuta av. Kom ihåg, det finns alltid en bättre lösning än salt.

Av: Alicia Näslund och Elin Blomqvist. 14år. årskurs 8 klass C, Åsenskolan, Gislaved

Foto: Elin Blomqvist

Källor:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s