Alicia och Elin, 14 år: Halkbekämpning spelar roll

Nu när det är vinter måste vi göra en viktig sak och det är att halkbekämpa. Utan halkbekämpningen kan det ske allvarliga olyckor i trafiken när det börjar bli kallt och is lägger sig på vägarna. Problemet är att de metoder vi använder idag inte är tillräckligt effektiva eller miljövänliga.

Folk promenerar ute i det kalla, ruggiga, gråa februarivädret medan vi sitter i en varm bekväm soffa med ett wienerbröd och chokladboll framför oss inne på ett fik i centrum. Vi väntar på Stefan Pettersson, som jobbar på den tekniska förvaltningen i Gislaveds kommun. Vi ska prata om halkbekämpning.

Det doftar nybakat och det är bara en handfull människor som sitter småpratande på caféet, men ibland med jämna mellanrum kommer det in lite mer folk som beställer någon bakelse eller bröd som de ska ta med sig hem eller äta på fiket. Vackra tavlor av landskap hänger på väggarna och man hör ett litet dån i bakgrunden ifrån ventilationen. En medelålders man med neonorange kommunjacka stiger in fiket. Han kommer fram till oss och frågar efter en Jenny och vi svarar att det inte finns någon Jenny här. Snart inser vi att det är Stefan. Vi säger till och låter honom köpa en kaffe och mazarin. Sedan börjar vi fråga om vilken halkbekämpning kommunen använder.

Man vill bli av med saltet som kan ha en miljöpåverkan

-”Vi har saltfri halkbekämpning och har haft det i ca 25 till 30 år. Det innebär att vi använder sand och flis”, säger Stefan. ”Det är en miljöpolicy att man vill bli av med saltet som man kan tycka ha en miljöpåverkan”.

Han berättar att när halkan kommer måste man antingen ha något tillförande material eller ta bort halkan helt och hållet och att det är sanden som skapar friktion medan saltet tar bort halkan.

Enligt Trafikverket påverkar saltet grundvattnets kvalité inom 20 meters avstånd. Modd och salt gör att man måste tvätta sina nerstänkta bilar oftare som gör att mer lösningsmedel sprids i naturen och saltet skadar växtligheten när det stänks på de gröna delarna, framförallt i storstäderna. Enligt Sametinget dras djur som renar till vägarna för att slicka salt vilket orsakar mer viltolyckor. Det som gör saltet effektivt är att det kan smälta snön och isen till -18 grader som gör att man kan få isfria vägar även när det är minusgrader. Det finns ett ersättningsmedel med samma egenskaper som saltet och det är kalciummagnesiumacetat (CMA). Problemet är att det kostar cirka 20 gånger mer än saltet.

Stefan berättar att saltet egentligen är överlägset när det kommer till halkbekämpning på grund av förmågan att få bort isen ifrån vägen och att sanden också har sina negativa sidor. Sanden dammar lätt av vägen när det blir torrt och när det blir mycket trafik man kan få en viss halka särskilt på våren när det inte ligger kvar någon snö och det finns risk för punktering om man kör på den vassa stenflisen som ligger på cykelvägarna. Han berättar att när halkan är borta sopar man upp och återanvänder sanden som fyllnadsmaterial till att fylla hål i marken med.

Vad kan man göra?

Slutsatsen är alltså att det finns både negativa och positiva konsekvenser av att använda saltet men för att naturen i vårt närområde ska må bra är sanden för tillfället det enda som är tillräckligt vänligt för miljön. Det finns självklart andra lösningar som exempelvis kalciummagnesiumacetat men detta medel är för dyrt att använda. Gislaveds kommun lägger 4 miljoner kronor på sanden. Som lösning för detta miljöhot kan du som privatperson eller kommun försöka använda andra bekämpningsmedel till vägarna. Som privatperson vill du säkert ha något mot halkan på din uppfart och då finns det andra val än salt. Eller kan du också visa delaktighet genom att påverka kommunen tex: skicka in ett förslag på vad du tycker ska göras åt detta problem . Som motivering skulle du kunna säga att kommunen i längden tjänar på att vara lite miljövänligare. Kanske är det bättre med att lägga lite mer pengar på ett medel som är miljövänligt än ett som är billigt men också en fara för naturen. Som exempel på miljövänliga medel finns det en salt-socker lösning som visat sig inte påverkar djur på samma sätt som saltet. Eller så finns det ZeoFriction som även det är miljövänligt. Men i nuet är den bästa lösningen att ploga noggrannare för att få vackra vintervägar att njuta av. Kom ihåg, det finns alltid en bättre lösning än salt.

Av: Alicia Näslund och Elin Blomqvist. 14år. årskurs 8 klass C, Åsenskolan, Gislaved

Foto: Elin Blomqvist

Källor:

Kategorier:Text

Tagged as: , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Välkommen hit!

Det här är Håll Sverige Rents webbtidning där unga reportrar gör reportage om hållbarhet.

Reportagen och dess innehåll kommer från eleverna själva. Håll Sverige Rent står inte bakom den fakta eller de åsikter som förmedlas.

Instagram

"Det är ett välkänt faktum att modeindustrin har en stor påverkan på klimatet. Produktionen av jeansbyxor och övriga jeansplagg är möjligtvis den största miljöboven inom klädindustrin. De flesta äger nog flera par jeans, och köper nyproducerade jeans med jämna mellanrum, ovetandes om det enorma fotavtryck de lämnar på vår planet. /../ Mål nummer 12 av de globala målen är ”Hållbar konsumtion och produktion”, och ansvaret ligger till stor del hos oss konsumenter för att vi ska nå dit. För att minska produktionens miljöpåverkan finns det mycket man kan göra, exempelvis handla second hand, laga trasiga jeans, sälja sina gamla kläder och se till att de man köper är högkvalitativa och håller länge". - Edvin Bergklint, #Sunsdvallsgymnasium #kläder #secondhand #ungareportrar #hållbarkonsumtion #sdg12
Vinnare i kategori foto 2018 är Wilma, Karl, Elsa, Alice och Moa från #Larskaggskolan i @Kalmarkommun Hurra för er!!! Juryns motivering lyder: ” Ett briljant och innovativt foto som kan stå för sig själv. Eleverna har hittat ett intressant problem och komponerat ett formstarkt fotografi som fångar betraktarens intresse från första stund. Bilden väcker både nyfikenhet och obehag. Bildtexten är välformulerad och lyfter problemet i ett större sammanhang på både individ- och samhällsnivå. Juryn är eniga om att detta är en klockren vinnare i kategori Foto 2018”. Läs bildtexten och kika på andra fina reportage på hsr.se/magazine (se länk i bion). Ping @larskagg och @larskaggbibblan :-) #ungareportrar #agenda2030 #sdg6 #hållbart
Grattis Isabella, Rami och Adam från @malmolatin Med sin film ”The second hand man” kammade de hem totalpriset i reportagetävlingen Unga Reportrar. Hurra!!! #ungareportrar #tävling #hållbart #malmö
Det går inte att blunda för miljöproblemen. Hur hårt man än försöker så kommer det inte att gå. Miljöproblemen existerar, trots att man håller för ögonen. Allt vi orsakar kommer att påverka oss i slutändan. Vi måste inse att tiden snart rinner ut, vi måste ta saken i egna händer. 300 meter från vår skola ser det ut så här. Vi kan tillsammans påverka positivt om vi alla väljer att förändra vår vardag. Man kan till exempel dra ned på sin köttkonsumtion, ta upp skräp, samåka i en bil och därav halvera utsläppen, eller helt enkelt låta bli fordon med fossila bränslen. En sprayburk som inte återvinns tar 500 år att brytas ner i naturen och gifter kan läcka ut från färgrester. Om vi ska lyckas minska städernas negativa miljöpåverkan, enligt det elfte globala målet, så måste vi samarbeta. Tillsammans kan vi påverka och vi kan HSR – Hålla Sverige Rent! Av Vera, Klara och Ellen 14 år, @sodertornsfriskola #agenda2030 #hållbart
Nu är det klart vilka som har gått vidare i årets tävling. Gå in på hsr.se/magazine och kolla vilka det är! Totalt är det 12 olika skolor bland de nominerade - från Malmö i söder till Sollefteå i norr. #ungareportrar
Under de senaste tjugo åren har den totala kostnaden för den svenska julhandeln kontinuerligt slagit föregående års rekord, endast med undantag för år 2012, då julhandeln gick back. Handeln i Sverige ökar med hela 3,0 procent under december månad, vilket motsvarar ungefär 78,5 miljarder kronor. 25 procent av hela årets leksakshandel sker i samband med just julen och julklappshandeln. Det är synd att en högtid som handlar om kärlek och att ge kan föra med sig så mycket överkonsumtion. Att köpa julklappar på second hand istället för att köpa nya julklappar i butik ger varorna en längre livslängd som i längden bidrar till en minskad produktion och en hållbar utveckling. Av Hannah Hård, Linnéa Hultgren och Tilde Öhlund från @harnosandsgymnasium #agenda2030 #ungareportrar #hållbarkonsumtion

Följ oss på Twitter

%d bloggare gillar detta: