Lovisa och Hildur, 14 år: Det här är ingen bisak!

-Utrotningen av bisamhällen kan få allvarliga konsekvenser för människan.

En dag bland kuporna

Ett högaktuellt ämne just nu är bins massdöd. Tro det eller ej men vi människor är faktiskt beroende av dessa lurviga insekter. Problemet är, att i dagsläget är de utrotningshotade.

Solen står högt denna kyliga oktobermorgon när jag är på väg till Kulturhusets takterass. Där ska jag möta Kalle Löfven som jobbar som biodlare på företaget Bee Urban, vars uppdrag är att förhindra just bins utrotning. Bee Urban försöker få stora företag att bli bifaddrar genom att ställa ut stora bikupor där företagen håller hus. Kulturhuset är en av dessa faddrar. Idag ska vi få ta del av vardagen bland dessa bikupor, samt ta reda på mer om orsaken till massdöden av bin.

Det första som möter mig uppe på taket är en fantastisk utsikt över Stockholms Stad, och Mälaren som glittrar en bit bort. Sedan får jag syn på en gestalt, iklädd en stor dräkt, som börjar gå mot mig. Det är Kalle, vi tar i hand och därefter får jag veta att dräkten är en bigårdsoverall som ska skydda mot stick. Kalle och jag sätter oss ner med en kopp kaffe på takets café, och jag börjar med att fråga om binas viktigaste uppgift, att pollinera.

”Hela 76% av all mat som produceras inom EU, är pollinerad av bin”

”Om mat och kläder ska fortsätta kunna produceras på samma sätt som idag så måste utrotningen stoppas” säger Kalle. ”Hela 76% av all mat som odlas inom EU är pollinerad av bin, och det är mycket, mycket mer än man kan förställa sig”. Han berättar även att i Sichuan provinsen i Kina är bina redan utrotade. Där pollinerar människorna själva med pensel för att kunna odla. Men man kan fråga sig om det är hållbart?

Enligt Jordbruksverket är binas pollineringsarbete värt mellan 189-325 kr miljoner per år i Sverige. Det är en relativt stor del av statens inkomst. Om bina till slut inte skulle räcka till så skulle man behöva lösa problemet på ett annat sätt. Man skulle behöva anställa människor. Det skulle kosta en onödigt massa pengar eftersom man skulle behöva betala dessa människor istället för att bina faktiskt gör det ”gratis”. Med tanke på det så skulle statens ekonomi försämras för att staten skulle nu få mer utgifter än de stora inkomster som man tidigare fått in. Kalle har dragit slutsatsen att eftersom en så stor del av alla växter vi äter är pollinerad av bin, och de pollinerade växterna även äts av djur som vi människor äter så skulle mycket mat bli dyrare om vi nu skulle behöva betala för pollineringen. Utan denna insekt så skulle mat bli så mycket dyrare och vissa skulle få leva på mat som majs, ris och andra sädesslag som bin inte pollinerar för att inte behöva betala extra. Kött skulle t.ex. bli en dyr bristvara som många inte skulle kunna köpa överhuvudtaget eftersom det redan är dyrt och skulle bli ännu dyrare i bristen på bin.

Enligt Kalle är en orsak till binas utrotning att landskapen för bina har förändrats mycket. Det blir tätare o tätare bland jordbruken och färre ängar. Bina får det trängre och svårare att hitta mat. När bina lever tätt sprider sig även sjukdomar snabbare, t.ex kvalster och maroa. En annan orsak till minskningen är att det används alldeles för mycket gifter, som bekämpningsmedel, i jordbruket. Dessa gifter kommer ut i binas natur och det kan i värsta fall påverka bina så pass att de inte hittar hem till sina bikupor. De tvingas då till andra platser fjärran från sina familj.

Vad kan du göra?

För att stoppa utrotningen av bin behöver följande ske: Odlingen behöver varieras mer, för att bina ska få mer att välja på. Men främst behöver gifterna som bekämpningsmedel försvinna så att bin, men även alla djur slipper påverkas. Det här kan du som privatperson tänka på: Strunta i att använda insektsgift som myggmedel, som räknas in i kategorin bekämpningsmedel. Du kan även ägna mer tanke åt att odla växter som passar bin bättre, samt låta det vara stökigare i din trädgård, för att då trivs våra bin bättre och mår bättre.

Skrivet av Lovisa Kjell och Hildur Eriksson, årskurs 8, Lemshaga Akademi

Foto: pixabay.com

2 replies »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Välkommen hit!

Det här är Håll Sverige Rents webbtidning där unga reportrar gör reportage om hållbarhet.

Reportagen och dess innehåll kommer från eleverna själva. Håll Sverige Rent står inte bakom den fakta eller de åsikter som förmedlas.

Instagram

"Varför slänger vi skräp i naturen? Bara för att vi är lata. Många slänger skräpet direkt på marken även fast det finns en soptunna bara några meter framför. 
Skräpet som du slänger i naturen påverkar på olika sätt. Det kan finnas farliga ämnen i skräpet som släpps ut i naturen. Djuren kan fasta i det eller råka få det i sig. Det kostar även pengar för kommunen eftersom att de måste städa upp efter oss. Sen ser det ju inte heller speciellt trevligt ut. Du kanske även kastar skräp i vattnet. Då påverkar det fiskarna och allt liv i vattnet. Det är faktiskt så att 5–13 miljoner ton skräp hamnar i havet varje år och eftersom att det inte finns någon som har som ansvar att städa havet, håller det på att förvandlas till en soptipp. Hur kommer världen att se ut om vi fortsätter så här?"
/Av Johanna Törnberg, 17 år, Nyköping Strand utbildningscenter #nyköping #skräp #ungareportrar #Agenda2030 #SDG14 Kolla vilken bra anledning att tävla i #ungareportrar :) Så här enkelt kan det vara: 1. Undersök en hållbarhetsfråga. 2. Fotografera något som symboliserar frågan. 3. Skriv en förklarande bildtext. 4. Dubbelkolla tävlingsreglerna och skicka in reportagen till oss senast den 1 mars 2018 för att vara med och tävla. Läs mer här: www.hsr.se/ungareportrar/foto #fototävning #hållbart #engagemang Tack @nikonsweden Min tid i Bonn har varit slut i över ett dygn men har fortfarande inte kunnat smälta det jag upplevt. Att få vara på en konferens som om 500år kommer ses som den konferensen (med de andra COP) som räddade jorden från all skräck klimatförändringar för med sig. Med initiativen från alla världens hörn som jag bevittnat så är det svårt att inte vara annat än optimistisk. Att få vara del av alla kulturer på konferensen som en ung reporter har varit fantastiskt roligt och lärorikt. Tack till YRE (unga reportrar), FEE, Fiji och såklart Bonn för allt🤘🏻
#climateaction #cop23 #yre Idag har vi bevittnat Marockos prinsessa Lalla Hasnaa skriva på ett avtal om hållbar utbildning med UNFCCC. Prinsessan är president för Mohamed VI foundation for Enviromental Protection. 
Intervju med @hh.stanton ligger uppe på YRE hemsidan bland artiklar från de andra unga reportrarna på bild nr. 3. En summeringsfilm är även i verket. Idag var vår sista dag på COP23 och imorgon innebär hemresa, en fördjupad skriftlig sammanfattning av veckan kommer här imorgon så håll ögonen öppna! - Max #cop23 #climateaction #yre Dag två har varit extremt intressant, en internationell konferens innebär en massa olika perspektiv. Öar som Fiji och andra i stilla havet är under det seriösa hotet att sänka under havsytan. Att höra dess invånare tala om sin situation är väldigt gripande. Jag vill tacka @hh.stanton och @thegoals.org_official för en grym intervju som förhoppningsvis ligger uppe imorgon! Annars så ligger en artikel om lokalt och regionalt samarbete uppe på hemsidan https://yreint.exposure.co
#ungareportrar #cop23 #climateaction Första dagen på COP23 var delvis kaotisk men väldigt givande. Personligen har jag suttit på ett möte om hur lokala och regionala samarbeten kan hjälpa miljön och har även fotat ett hög nivå event. På kvällen utförs hårt arbete och artiklar skrivs flitigt.
Foto taget på panelen under hög nivå eventet. -Max Lönn
#cop23 #youngreportersfortheenvironment #climateaction

Följ oss på Twitter

%d bloggare gillar detta: