Lovisa och Hildur, 14 år: Det här är ingen bisak!

-Utrotningen av bisamhällen kan få allvarliga konsekvenser för människan.

En dag bland kuporna

Ett högaktuellt ämne just nu är bins massdöd. Tro det eller ej men vi människor är faktiskt beroende av dessa lurviga insekter. Problemet är, att i dagsläget är de utrotningshotade.

Solen står högt denna kyliga oktobermorgon när jag är på väg till Kulturhusets takterass. Där ska jag möta Kalle Löfven som jobbar som biodlare på företaget Bee Urban, vars uppdrag är att förhindra just bins utrotning. Bee Urban försöker få stora företag att bli bifaddrar genom att ställa ut stora bikupor där företagen håller hus. Kulturhuset är en av dessa faddrar. Idag ska vi få ta del av vardagen bland dessa bikupor, samt ta reda på mer om orsaken till massdöden av bin.

Det första som möter mig uppe på taket är en fantastisk utsikt över Stockholms Stad, och Mälaren som glittrar en bit bort. Sedan får jag syn på en gestalt, iklädd en stor dräkt, som börjar gå mot mig. Det är Kalle, vi tar i hand och därefter får jag veta att dräkten är en bigårdsoverall som ska skydda mot stick. Kalle och jag sätter oss ner med en kopp kaffe på takets café, och jag börjar med att fråga om binas viktigaste uppgift, att pollinera.

”Hela 76% av all mat som produceras inom EU, är pollinerad av bin”

”Om mat och kläder ska fortsätta kunna produceras på samma sätt som idag så måste utrotningen stoppas” säger Kalle. ”Hela 76% av all mat som odlas inom EU är pollinerad av bin, och det är mycket, mycket mer än man kan förställa sig”. Han berättar även att i Sichuan provinsen i Kina är bina redan utrotade. Där pollinerar människorna själva med pensel för att kunna odla. Men man kan fråga sig om det är hållbart?

Enligt Jordbruksverket är binas pollineringsarbete värt mellan 189-325 kr miljoner per år i Sverige. Det är en relativt stor del av statens inkomst. Om bina till slut inte skulle räcka till så skulle man behöva lösa problemet på ett annat sätt. Man skulle behöva anställa människor. Det skulle kosta en onödigt massa pengar eftersom man skulle behöva betala dessa människor istället för att bina faktiskt gör det ”gratis”. Med tanke på det så skulle statens ekonomi försämras för att staten skulle nu få mer utgifter än de stora inkomster som man tidigare fått in. Kalle har dragit slutsatsen att eftersom en så stor del av alla växter vi äter är pollinerad av bin, och de pollinerade växterna även äts av djur som vi människor äter så skulle mycket mat bli dyrare om vi nu skulle behöva betala för pollineringen. Utan denna insekt så skulle mat bli så mycket dyrare och vissa skulle få leva på mat som majs, ris och andra sädesslag som bin inte pollinerar för att inte behöva betala extra. Kött skulle t.ex. bli en dyr bristvara som många inte skulle kunna köpa överhuvudtaget eftersom det redan är dyrt och skulle bli ännu dyrare i bristen på bin.

Enligt Kalle är en orsak till binas utrotning att landskapen för bina har förändrats mycket. Det blir tätare o tätare bland jordbruken och färre ängar. Bina får det trängre och svårare att hitta mat. När bina lever tätt sprider sig även sjukdomar snabbare, t.ex kvalster och maroa. En annan orsak till minskningen är att det används alldeles för mycket gifter, som bekämpningsmedel, i jordbruket. Dessa gifter kommer ut i binas natur och det kan i värsta fall påverka bina så pass att de inte hittar hem till sina bikupor. De tvingas då till andra platser fjärran från sina familj.

Vad kan du göra?

För att stoppa utrotningen av bin behöver följande ske: Odlingen behöver varieras mer, för att bina ska få mer att välja på. Men främst behöver gifterna som bekämpningsmedel försvinna så att bin, men även alla djur slipper påverkas. Det här kan du som privatperson tänka på: Strunta i att använda insektsgift som myggmedel, som räknas in i kategorin bekämpningsmedel. Du kan även ägna mer tanke åt att odla växter som passar bin bättre, samt låta det vara stökigare i din trädgård, för att då trivs våra bin bättre och mår bättre.

Skrivet av Lovisa Kjell och Hildur Eriksson, årskurs 8, Lemshaga Akademi

Foto: pixabay.com

2 replies »

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

Välkommen hit!

Det här är Håll Sverige Rents webbtidning där unga reportrar gör reportage om hållbarhet.

Reportagen och dess innehåll kommer från eleverna själva. Håll Sverige Rent står inte bakom den fakta eller de åsikter som förmedlas.

Instagram

Hurra!!! Förstapris i den internationella tävlingen för Young Reporters for the Environment! Grattis Alice, Wilma, Karl, Elsa och Moa! Och heja #larskaggskolan för internationell vinst två år i rad 😊. #youngreporters #ungareportrar #kalmar #återvinn #återanvänd #hållbart @larskaggbibblan
Vi önskar er en härlig sommar med mycket second hand! Inspireras av vinnarfilmen "The second hand man"av Isabella Joines, Adam Tengwall och Rami Bouakaz på @malmolatin #ungareportrar #secondhand #hållbarkonsumtion
"Det är ett välkänt faktum att modeindustrin har en stor påverkan på klimatet. Produktionen av jeansbyxor och övriga jeansplagg är möjligtvis den största miljöboven inom klädindustrin. De flesta äger nog flera par jeans, och köper nyproducerade jeans med jämna mellanrum, ovetandes om det enorma fotavtryck de lämnar på vår planet. /../ Mål nummer 12 av de globala målen är ”Hållbar konsumtion och produktion”, och ansvaret ligger till stor del hos oss konsumenter för att vi ska nå dit. För att minska produktionens miljöpåverkan finns det mycket man kan göra, exempelvis handla second hand, laga trasiga jeans, sälja sina gamla kläder och se till att de man köper är högkvalitativa och håller länge". - Edvin Bergklint, #Sunsdvallsgymnasium #kläder #secondhand #ungareportrar #hållbarkonsumtion #sdg12
Vinnare i kategori foto 2018 är Wilma, Karl, Elsa, Alice och Moa från #Larskaggskolan i @Kalmarkommun Hurra för er!!! Juryns motivering lyder: ” Ett briljant och innovativt foto som kan stå för sig själv. Eleverna har hittat ett intressant problem och komponerat ett formstarkt fotografi som fångar betraktarens intresse från första stund. Bilden väcker både nyfikenhet och obehag. Bildtexten är välformulerad och lyfter problemet i ett större sammanhang på både individ- och samhällsnivå. Juryn är eniga om att detta är en klockren vinnare i kategori Foto 2018”. Läs bildtexten och kika på andra fina reportage på hsr.se/magazine (se länk i bion). Ping @larskagg och @larskaggbibblan :-) #ungareportrar #agenda2030 #sdg6 #hållbart
Grattis Isabella, Rami och Adam från @malmolatin Med sin film ”The second hand man” kammade de hem totalpriset i reportagetävlingen Unga Reportrar. Hurra!!! #ungareportrar #tävling #hållbart #malmö
Det går inte att blunda för miljöproblemen. Hur hårt man än försöker så kommer det inte att gå. Miljöproblemen existerar, trots att man håller för ögonen. Allt vi orsakar kommer att påverka oss i slutändan. Vi måste inse att tiden snart rinner ut, vi måste ta saken i egna händer. 300 meter från vår skola ser det ut så här. Vi kan tillsammans påverka positivt om vi alla väljer att förändra vår vardag. Man kan till exempel dra ned på sin köttkonsumtion, ta upp skräp, samåka i en bil och därav halvera utsläppen, eller helt enkelt låta bli fordon med fossila bränslen. En sprayburk som inte återvinns tar 500 år att brytas ner i naturen och gifter kan läcka ut från färgrester. Om vi ska lyckas minska städernas negativa miljöpåverkan, enligt det elfte globala målet, så måste vi samarbeta. Tillsammans kan vi påverka och vi kan HSR – Hålla Sverige Rent! Av Vera, Klara och Ellen 14 år, @sodertornsfriskola #agenda2030 #hållbart

Följ oss på Twitter

%d bloggare gillar detta: