Svenska Unga Reportrar vann internationellt igen!

 

Inte nog med att vi har fått in massor av fantastiska reportage. Nu har vi även vunnit i den internationella tävlingen – för tredje året i rad!.

Det var Alice Mylläri, Wilma Brasch, Karl Sjöström, Elsa Bråve och Moa Selldén från Lars Kaggskolan (även på bild) som kammade hem en förstaplats i den internationella tävlingen för Young Reporters for the Environment med sitt fotobidrag ”Rent vatten, en självklarhet i framtiden?”.

Dessutom kom Louisa Ekman från Hedeskolan på 2:a plast internationellt med sin artikel ”Klädkonsumtionens baksida”. Hurra!

I den internationella tävlingen deltog bidrag från 30 olika länder. De prisade bidragen kommer nu att publiceras på Huffington Post kids.

Här finns vinnarbidraget från Lars Kaggskolan

Här finns Louisas artikel

Samtliga vinnare i den svenska tävlingen

Samtliga vinnare i den internationella tävlingen

Läs mer om Unga Reportrar

Ett stort grattis till våra internationella vinnare och tack till alla ni som varit med!

Årets vinnare i tävlingen Unga Reportrar

En film om The Second Hand Man blev vinnarbidraget i Håll Sverige Rents tävling för Unga reportrar. Det var klass SA16B på Malmö Latinskola som kammade hem totalsegern med en originell och proffsigt producerad intervjufilm om att handla kläder second hand. Nu kommer de att tävla internationellt.

– Det är fantastiska bidrag som strömmat in till tävlingen i år, och det vinnande bidraget höll en verkligt hög nivå. Alla dessa bidrag visar hur stort engagemanget för hållbarhetsfrågor är hos unga människor, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent.

Unga Reportrar är Håll Sverige Rents reportagetävling som ger elever i åk 6-9 och gymnasiet möjlighet att undersöka hållbarhetsfrågor och producera egna reportage.

Foto: Sara Böök

Vinnarbidraget i årets tävling skapades av Isabella Joines, Adam Tengwall och Rami Bouakaz på Malmö Latinskola och har titeln ”En minut Malmö: The Second Hand Man”. Filmen porträtterar en intressant person som väljer att handla sina kläder i second hand-affärer.

Eleverna kommer nu att tävla i den internationella tävlingen för Young Reporters for the Environment. De har redan vunnit 10 000 kr till sin klass.

Juryns motivering för det vinnande bidraget lyder:

”En proffsigt producerad film där eleverna på kort tid lyckas få både en problemställning och en lösning. Eleverna har hittat en spännande intervjuperson som tillsammans med skickliga klipp behåller tittarens intresse från början till slut. Filmen är originell och inspirerande med en enkel och genial form.”

Juryn består av Anders Hellberg, Klimatmagasinet Effekt, Kjell Eriksson, radioprofil, Mia Sjöström, frilansjournalist, Leo Rudberg, Fältbiologerna och Johanna Ragnartz, Håll Sverige Rent.

De övriga vinnarna

Kategori: Artiklar / Reportage
Louisa Ekman från Hedeskolan i Kungsbacka 
Klädkonsumtionens baksida

Louisas artikel handlar om utmaningen med hur mycket kläder vi konsumerar idag och sedan slänger istället för att återanvända och återvinna. Louisa får nu tävla i den internationella tävlingen för Young Reporters for the Environment. Hon har redan vunnit biobiljetter till hela klassen.

Juryns motivering lyder:
” Eleven har med både fakta och intervjuer skapat ett levande och innehållsrikt reportage. Juryn värdesätter att eleven gjort en egen undersökning och valt att lyfta ut del av informationen i en faktaruta. Reportaget har ett härligt flyt och behåller läsarens intresse från början till slut. Juryn hade gärna sett kortare citat och mer brödtext, men bidraget håller en så pass hög nivå i övrigt att det ändå är en värdig vinnare i kategori Artiklar/Reportage.

Kategori: Foto
Alice Mylläri, Wilma Brasch, Karl Sjöström, Elsa Bråve och Moa Selldén från Lars Kaggskolan i Kalmar.
Rent vatten, en självklarhet i framtiden?

I bildtexten förklarar eleverna sin bild med att vi i Sverige överkonsumerar rent vatten idag och till och med spolar ner mängder dricksvatten i toaletten. Detta samtidigt som människor i andra delar av världen lider av brist på rent vatten. Eleverna får nu tävla i den internationella tävlingen för Young Reporters for the Environment. De har redan vunnit biobiljetter till hela klassen.

Juryns motivering lyder:
 Ett briljant och innovativt foto som kan stå för sig själv. Eleverna har hittat ett intressant problem och komponerat ett formstarkt fotografi som fångar betraktarens intresse från första stund. Bilden väcker både nyfikenhet och obehag. Bildtexten är välformulerad och lyfter problemet i ett större sammanhang på både individ- och samhällsnivå. Juryn är eniga om att detta är en klockren vinnare i kategori Foto 2018”.

Hedersomnämnande
Johanna Fjellström, Hanna Nilsson och Amanda Östman från Sundsvalls Gymnasium – Hedbergska
Våra gamla synder

Juryns motivering lyder:
”Bland de övriga bidragen var det ett som höll absolut toppklass. Därför vill juryn också uppmärksamma ”Våra gamla synder” för ett välgjort reportage som innehåller alla de delar som ett vinnande reportage ska innehålla. Eleverna har gjort en spännande film av en intressant och lokal fråga. Filmen har ett känslomässigt anslag som verkligen griper tag i tittaren. Eleverna har sammantaget gjort ett mycket bra arbete!”

Årets Skräpreportage 2018
Filippa Sigfridsson, Ella Sixtensson, Thilde Olausson och Julia Holgersson från Withalaskolan i Vetlanda
Mikroplast

I tävlingen har Håll Sverige Rent ett eget pris och det går till de elever som visat på störst engagemang i nedskräpningsfrågor. Årets Skräpreportage producerades av Filippa Sigfridsson, Ella Sixtensson, Thilde Olausson och Julia Holgersson från Withalaskolan. Deras film handlar om var mikroplasten kommer ifrån och hur det kommer sig att den hamnar i våra hav. Priset på 5000 kr får de dela med hela klassen.

Juryn består av representanter från Håll Sverige Rent. Motiveringen lyder:
 Med ett stort och genuint engagemang lyfter eleverna både orsaker, problem och lösningar. Mycket inspirerande!”

Nominerade bidrag 2018

Rekordmånga reportage!

Till årets tävling i Unga Reportrar har vi fått in över 230 spännande och engagerande reportage. Det är rekord!

Tack alla ni klasser som har skickat in bidrag! Här The Magazine hittar ni några smakprov på detta! Ni som skickar in reportage nu och framåt är med i nästa års tävling.

Vi har fått in fantastiskt fina filmer, artiklar och foton. Det har varit svårt att välja men nu har vi enats om vilka vi nominerar till juryn.

Reportagen tävlar i följande tre kategorier:

1. Artiklar
2. Foto
3. Film

Alla tävlar i samma ålderskategori då vi hade för få bidrag från elever under 14 år. Följ Unga Reportrar på Facebook, Instagram och Twitter. Där lyfter vi löpande olika reportage – inte bara de som har gått vidare i tävlingen.

De nominerade bidragen är:

Artiklar / Reportage

Dyka i sopor
av Emma Lindgren, Nyköping Strand Utbildningscentrum, Nyköping

VÅGA VÄGRA KEMIKALIERNA, tack!
av Caroline Sundström, Sundsvalls Gymnasium – Hedbergska, Sundsvall

Resan till att uppnå Sveriges miljömål
av Lina Al-Hanbali, Rudbeck, Sollentuna

Klädkonsumtionens baksida
av Louisa Ekman, Hedeskolan, Kungsbacka

Algoland – Östersjöns räddning?
av Anders Alvunger, William Schill, Thomas Siu och Scott Yu, Lars Kaggskolan, Kalmar

Minskat matsvinn gör skillnad!
av Victoria Schincaglia, Alma Johansson och Kajsa Jaensson, Lars Kaggskolan, Kalmar

Foto

Krävs det ett badkar med vatten för att producera en enda hamburgare?
av Filippa Pettersson, Klara Meurk och Ylva Zackariasson, Södertörn Friskola, Huddinge

Blundar för sanningen
av Vera Karström, Klara Johansson , Ellen Sahlin, Södertörn Friskola, Huddinge

Hur kan du ändra din konsumtion av jeans för att rädda klimatet?
av Edvin Bergklint, Sundsvalls Gymnasium – Hedbergska, Sundsvall

Rent vatten, en självklarhet i framtiden?
av Alice Mylläri, Wilma Brasch, Karl Sjöström, Elsa Bråve och Moa Selldén, Lars Kaggskolan, Kalmar

Vill du bada i det här?
av Julia Persson, Hilma Sundin och Sandra Wallmark, Sollefteå Gymnasium, Sollefteå

Ge leksakerna en längre livstid!
av Hannah Hård, Linnéa Hultgren och Tilde Öhlund, Härnösands gymnasium, Härnösand

Film

Mikroplast
av Filippa Sigfridsson, Ella Sixtensson, Thilde Olausson och Julia Holgersson, Withalaskolan, Vetlanda

Våra gamla synder
av Johanna Fjellström, Hanna Nilsson och Amanda Östman, Sundsvalls Gymnasium – Hedbergska, Sundsvall

Hållbar Utveckling – Kött
av Linn Widelund, Matilda Berggren och Ella Hagman, Södertörn Friskola, Huddinge

En minut Malmö: The Second Hand Man
av Isabella Joines, Adam Tengwall och Rami Bouakaz, Malmö Latinskola, Malmö

Vi är lösningen!
av Melanie Johannesson, Edvin Melander, Emma Totefski och Emmy Ivarsson, Peder Skrivares Skola, Varberg

Ekologiskt, Vad är det?
av Milo Holm-Khakar, Bryggeriets gymnasium, Malmö

VEM VINNER OCH VAD?
Juryn kommer nu att utse ett vinnande bidrag i varje kategori. Av dessa koras sedan en totalvinnare som kammar hem storvinsten på 10 000 kr till klassen. De två andra vinnarna får biobiljetter till hela klassen. I kategori Foto finns dessutom en kamera från Nikon i prispotten. Självklart kommer bidragen att få en hel del uppmärksamhet. Vinnarnas bidrag översätts till engelska och tävlar i den internationella tävlingen Young Reporters.

Vecka 15 avslöjar vi vilka vinnarna är! Håll ut!

Juryn består av:
– Anders Hellberg, Klimatmagasinet Effekt
– Kjell Eriksson, Radioprofil
– Mia Sjöström, Frilansjournalist
– Leo Rudberg, Fältbiologerna
– Johanna Ragnartz, Håll Sverige Rent

Årets skräpreportage

Vecka 15 avslöjar vi också vilket bidrag som kammar hem 5000 kr till klassen för störst engagemang i nedskräpningsfrågan. Alla som har fotograferat, filmat eller skrivit om nedskräpning är med och tävlar.

Representanter från Håll Sverige Rent utser vinnaren

För mer information:

Pia Linghede, projektledare Unga Reportrar på Håll Sverige Rent, telefon 070-723 72 40, mail pia.linghede@hsr.se

Förutom leksakshandeln så dominerar andelen av kläder bland svenska julklappar. På grund av sjunkande priser på textiler inhandlas fler plagg utan att konsumenten behöver betala mer. Mellan åren 2000 och 2009 ökade textilkonsumtionen med hela 40 procent, vilket påverkar miljön oerhört negativt. Den genomsnittliga livslängden för ett klädesplagg idag är 2,2 år. Genom att öka den här livslängden med exempelvis nio månader skulle vattenförbrukningen vid tillverkningen minska med 30 procent och klädernas totala belastning på klimatet med 27 procent. Att handla kläder second hand bidrar till att förlänga kläders genomsnittliga varaktighet.

English In addition to the toy industry, clothes are a dominating part among Swedish Christmas presents. Due to the dropping price of textiles, the consumer can purchase more clothes without having to spend more money. Between the years of 2000 and 2009, the consumption of textiles increased with 40 percent, which has a significant negative effect on the environment. The average lifespan of clothing today is 2.2 years. By expanding this lifespan with only nine months, the consumption of water during the production would decrease with 30 percent and the clothes total imposition on the climate with 27 percent. To shop clothes second hand contributes to lengthen the durability of the average piece of clothing.

Av Hannah Hård, Linnéa Hultgren, Tilde Öhlund, Härnösands gymnasium

KÄLLHÄNVISNING / LIST OF REFERENCES

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/prognos-julhandeln-slar-rekord-igen
https://fairtrade.se/var-konsumtion-paverkar-varlden/ .
https://www.svd.se/julhandeln-har-stor-betydelse
https://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/miljo/article17821392.ab

Kläder

ISO-certifierad kommun bildar inte barnen

Miljöhoten är ett aktuellt ämne bland samhällsvetare, företag, politiker, forskare och hela världsbefolkningen. Problemen är allvarliga och kan kännas svåra att bemöta. Barnen är världens framtid och våra problemlösare. Det är därför viktigt att öka engagemang och medvetenheten hos elever i tidig ålder. Kommuner måste därav ta sitt ansvar och stötta skolor och personal för att öka miljöintresset. Trots att många kommuner kan visa upp certifieringar som EMAS och ISO så glöms vissa verksamheter bort, bland annat skolan.

Miljöarbetet är grundläggande i läroplanen. Trots detta är det många skolor som exkluderar miljöfrågor i undervisningen. Köpings kommun var en av de första kommunerna i Sverige att certifiera sig mot ISO14001. Med certifieringen tillkommer en miljöpolicy och miljömål. Miljöpolicyn fastställer att alla kommunala verksamheter ska arbeta för ett ekologiskt hållbart samhälle. Kommunens förtroendevalda ska föregå med gott föredöme och genomgå miljökörkortet för att kunna bidra till en god miljö.

Köpings kommun har fastställt gemensamma miljömål för 2019 inom alla verksamheter som syftar till att:

“För ett bra liv behöver vi en natur med frisk luft och rent vatten. Vi ska värna miljön och hushålla med energi- och naturresurser i vår verksamhet. Vi ska skydda och vårda naturen och med förebyggande arbete minska föroreningar och klimatpåverkan. Vi ska samarbeta med de som bor och verkar i kommunen för en bättre miljö.”

Skolan är en av kommunens verksamheter som spelar en viktig roll för samhället. Barnen är vår framtid och bör därför utveckla ett medvetande om de globala miljöproblemen och hur de som individer kan påverka en hållbar framtid. I läroplanen Lgr11 är miljömedvetenheten ett krav som eleven ska utveckla i grundskolan som tillämpas i orden:

“Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att ska a sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.”

Läroplanens kvalitetsmål berör bland annat att eleven ska utveckla kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling samt fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället.

Foto: Linnéa Söderqvist

Nibbleskolan är en av Köpings grundskolor som arbetar för miljön på olika sätt. Frågan är om de bidrar till en hållbar miljö och upprätthåller den kommunala certifieringen. Skolan har två miljöombud som ser till att skolan drivs i rätt riktning. All personal har genomfört kommunens miljökörkort. Skolan visar upp en ljus fasad med sopsortering i klassrummen, hänvisande lampknappspåminnelser, pyssel från skog, MSC-märkt fisk, reducerad mängd nötkött i skolrestaurangen, ekologisk och närproducerad mat. Djupare observation och intervju med kökspersonal visar att maten till viss del är klimatsmart men endast till den procentgräns som krävs för att godkännas av livsmedelsverket kvalitetskrav. Skolmatsalen satsar alltså inte på klimatsmart mat utan väljer endast att uppnå gränsnivåer och utesluta resterande procentandel av maten trots att kommunens miljöpolicy strävar i motsatt riktning. Restaurangpersonal svarar att det är oekonomiskt med ekologisk, närproducerad och klimatsmart mat och att barnen uppskattar när det serveras nötkött. Restaurangen har en budget där varje elev får kosta 16,40kr/måltid. Många andra svenska skolor har däremot lyckats att servera 100% ekologisk mat till eleverna trots en låg budget. Anders Hellberg rapporterade i en undersökning att Byskolan i Sandby serverar 100% ekologisk och närproducerad mat samt endast två nötköttbaserade måltider i veckan. Nibbleskolans personals ursäkter håller alltså inte då andra skolor lyckats med en låg budget. Nibbleskolan har upphandlingsavtal med lokala bönder, mejerier och grönsakshandlare. Trots detta väljer de att köpa in från billigare alternativ som belastar miljön hårdare. Detta påvisar att det inte finns ett intresse i att bidra till hållbar mat och en brist på kunskap hos personalen.

Utanför nibbleskolans expedition visas ett Iso 14001-diplom upp. Iso14001 är ett miljöledningssystem som inkluderar en miljöpolicy, miljömål, miljöprogram, revision samt en utvärdering. I en intervju med Nibbleskolans miljöombud Marlene Söderqvist och Marie Kentsdotter-Tonér visar det sig att skolverksamheten har skickat ut sina mål i en miljöpolicy till miljökontoret i Köping. Det har även satts upp mål för skolverksamheten.

Däremot har inget tydligt miljöprogram följts eller revideras. Miljöombuden menar att det saknas information från kommunens sida gällande vilka krav som ska ställas på personal och elever. Miljöombuden samtycker om att övrig personal motarbetar miljöarbetet på skolan och saknar stöd från kommunen.

Marie Kentsdotter-Tonér är klasslärare för Årskurs 3 och säger att miljöengagemanget är otroligt viktigt att etablera i den dagliga undervisningen. Däremot är detta något unikt som inte alla klasslärare arbetar med då det beror på eget intresse och driv för miljöfrågor, menar hon. Marie har arbetat för att sina elever ska fatta intresse för miljön genom att de återvinner och skapar med återbruksmaterial, kompostering i klassrum och temadagar gällande miljö och andra olika projekt. Ett aktuellt projekt för hennes klass har varit Plast I Haven där eleverna får arbeta på olika sätt och diskutera och ta ställning till de globala problemen. Marie påstår att det finns brist på engagemang hos pedagogerna då det i personalrummet sorteras i fel kärl trots tydlig hänvisning. Det egna intresset för miljön är alltså mycket viktigt för att pedagogerna ska etablera det i sin undervisning. Marie Kentsdotter- Tonér och Marlene Söderqvist föreslår ett starkare samarbete mellan lärare, fortbildningar för pedagoger och tydliga restriktioner, engagemang och stöd från kommunen för att de ska kunna fortsätta arbeta mot en hållbar framtid.

En ISO14001 certifiering står för ett gott och kontrollerat miljöarbete på en verksamhet men levererar endast för hälften i detta fall. Kommunen marknadsför sig som goda miljövänner med har många baksidor som endast visas upp av missnöjd personal. I nuläget görs för få satsningar och lärare har brist på kunskap och intresse. För att förbereda barnen för de miljöproblem som vi skapat måste kommunen ta ansvar och ISO revideras.

Linnéa Söderqvist, Tullängsgymnasiet, Örebro

Under de senaste tjugo åren har den totala kostnaden för den svenska julhandeln kontinuerligt slagit föregående års rekord, endast med undantag för år 2012, då julhandeln gick back. Handeln i Sverige ökar med hela 3,0 procent under december månad, vilket motsvarar ungefär 78,5 miljarder kronor. 25 procent av hela årets leksakshandel sker i samband med just julen och julklappshandeln. Det är synd att en högtid som handlar om kärlek och att ge kan föra med sig så mycket överkonsumtion. Att köpa julklappar på second hand istället för att köpa nya julklappar i butik ger varorna en längre livslängd som i längden bidrar till en minskad produktion och en hållbar utveckling.

English In the last 20 years, the total cost of the Swedish christmas market has continuously beaten the previous years record, with only one exception in 2012, when the market went at a loss. The market in Sweden increases with 3,0 percent during December, which corresponds about 78.5 billion SEK. 25 percent of the entire years purchases of toys occurs around christmas time. It’s a shame that this holiday about love and giving brings so much over-consumption in Sweden. Buying Christmas presents at second hand stores instead of buying new gifts gives the goods a longer life expectancy and in time helps bring a lower consumption and a sustainable development.

Foto: Hannah Hård

Text: Hannah Hård, Linnéa Hultgren, Tilde Öhlund, Härnösands gymnasium

KÄLLHÄNVISNING / LIST OF REFERENCES
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/prognos-julhandeln-slar-rekord-igen
https://fairtrade.se/var-konsumtion-paverkar-varlden/ .
https://www.svd.se/julhandeln-har-stor-betydelse
https://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/miljo/article17821392.ab

Ge leksakerna en längre livstid!

Sverige är en av de största konsumenterna i världen inom godis och under jultiden ökar konsumtionen ännu mer. Det är tradition för många att äta och baka julgodis och 38 % av svenskarna går upp i vikt under julhelgen och en stor del beror på de sötsaker vi äter. Vi köper massproducerade bakelser så som pepparkakor. Dessa produkter innehåller ofta palmolja som kommer från skövlade regnskogar. För att undvika produkter med palmolja bör man baka sitt eget julgodis och även minska sin konsumtion av godis för sin egen hälsa. På det sättet håller man koll vad man får i sig och vilken påverkan man har på miljön.

Sweden is one of the largest consumers in the world of sweets and during Christmas the consumption increases even more. There is a tradition for many to eat and bake Christmas sweets and 38% of the Swedes gain weight during the holiday season and a big part is caused by all the sweets we eat. We buy mass produced pastries, for example ginger bread. These products often contain palm-oil that comes from rain forests. To avoid products containing palm-oil you should make your own Christmas pastries and sweets and also reduce your consumption for your own health. In that way you can keep an eye on what you put in your body and what impact you have on the environment.

Foto: Tilde Åberg

Text: Tilde Åberg, Wilma Brommare Magnefors, Joanna Wallgren, Härnösands gymnasium

Ohållbart julgodis?

Redan i början av augusti 2017 hade årets produktion av resurser och tjänster överskridits. Trots detta så fortsätter konsumtionen att öka och den är som högst kring julen. Resten av årets månader lever vi över våra tillgångar, vi skulle behöva 1,7 jordklot för att leva som vi gör. Anledningen till att konsumtionen är så stor under julen beror till viss del på att det är en tradition, det blir ett tillfälle att handla saker trots att man inte är i behov av det. Men det är inte alla länder som konsumerar i den grad som vi gör, resurserna är väldigt ojämnt fördelade, 20% av jordens befolkning använder 80% av jordens resurser.

A sustainable Christmas

Already in the beginning of August 2017 the production of the year’s resources and services had overrun. Although this is the case the consumption continues to rise and it reaches its highest at Christmastime. The resisting months of the year we use more than the resources we have. We would need 1.7 globes to live as we do today. The reason why the consumption is so big during Christmas is because of the traditions that includes buying gifts to each other and make a lot of food. But all countries do not consume as much as we do. The resources are unequally distributed and 20% of the population of the earth uses 80% of the resources of the earth.

Foto: Tilde Åberg

Text: Tilde Åberg, Wilma Brommare Magnefors, Joanna Wallgren, Härnösands gymnasium

En hållbar jul